Livet är en dans på rosor....

Hmm har funderat på en sak. Livet är ju egentligen som en dans på rosor. På topp är det helt underbart, men vägen dit är väldigt taggig...just nu har jag tagit mig förbi en tagg och är på väg mot toppen.
Förra veckan mådde jag inte alls bra, men jag tog det stora steget och sökte hjälp innan jag fallet för långt. Det var ett tufft steg, men idag ångrar jag det inte. Mår så mycket bättre nu och det känns skönt att få prata av sig lite. När jag satt i väntrummet på Tudorkliniken tänkte jag: "Detta kommer jag inte klara av...varför ska jag berätta för en främmande människa hur mitt liv är och hur dåligt jag mår! Vad har hon med det att göra...blanda sig in i mitt liv...ALDRIG!!!!" men nät hon hämtade in mig och frågade hur jag mådde så släppte jag loss. Jag grät och grät och grät.....berättade allt..hur mitt liv var nu, vad jag känner både för jobbet och för Klas... Efter denna timmen så mådde jag fruktansvärt bra och kände en väldigt lättnad i hjärtat.
Nu de senaste dagarna har jag sovit gott och varit pigg o glad igen. Känns skönt... :-)

Så kära vänner...när ni mår dåligt så bär inte på det för länge. Sök hjälp innan det är för sent. Jag ångrar inte steget jag tog!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Flygande Jakob på Minas vis :-)

1 hel grillad kyckling, 3 dl grädde, 1 packet bacon i tärningar, 2dl Chilli ketchup, 3 dl kokt mathavre, champinjoner, jordnötter

Börja med att koka mathavre och dela kycklingen i småbitar. Blanda ihop


Skär champinjonerna i småbitar och stek tillsammans med bacon.


Blanda allting i en ugnsfast form.

Vispa grädden lätt och rör ner Chilli ketchup. Häll allting över kycklingen. På med lite jordnötter och in i ugnen 45min 175grader :-) vill man så kan man krydda lite med curry...


Smaklig måltid och lycka till :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

:-(

Har tappat lusten att skriva, skratta, vara positiv... De senaste två veckorna har varit helvetet på jorden. Handen har gjort ont, motivationen till att göra ngt har varit borta och Klas har mått fruktansvärd dåligt.
När jag kom hem i torsdags låg han gråtandes på soffan och visste varken in eller ut. Han har sjunkit så djupt i sin depression nu att det är jobbigt att komma ut den utan hjälp. Han känner trycket på sig från jobbet och försäkringskassan. Han är rädd för att jobbet kanske sparka honom eller att f-kassan inte vill betala mera. Skulle han bli utan pengar måste vi sälja huset och det är hans mardröm. Han försöker vara positiv men det går inte. Han är rädd och vet inte vad han ska göra. Han sa till mig för ngn dag sedan att han är rädd för den dagen då han inte orka vara stark längre! Igår skulle han prata med sin läkare i telefon men han bröt ihop fullständigt när han berättade hur illa det är. Läkaren bad oss att komma in direkt pga han ville se Klas. Bedömningen blev att han har sjunkit väldigt djup i depressionen igen. Ny medicin och tre veckors heltids sjukskrivning. Hoppas det hjälper nu. Läkaren kallade in mig me i ett annat rum och ville veta av mig hur allvarligt det är. Jag berättade allt...hur han känner, hur jag känner, hur jag upplever honom just nu och hur illa det är. Kändes väldigt bra för mig med att få prata av mig. Nu får vi hoppas att allting löser sig.
Oxå om jag ibland känner mig ensam och övergiven, så älskar jag Klas över allt! Känner även att det är skönt att ha kompisar och en familj som stöttar en. Älskar er alla! Tack!!!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kaos....

Usch, vilken lördag......denna kommer jag nog inte glömma så fort....

Dagen började med att jag var väldigt trött...har knappast sovit inatt, bara legat vaken och snurrat runt i sängen. Tankarna har flugit hit och dit och även kudden. Ingenting stämde. Hatar när nätterna blir sådan. Låg och funderade på hur jag kunde hjälpa Klas. Han är sig inte lik och är oftast deppig, lättretlig och tankspritt. Man vill ju så gärna hjälpa, men samtidigt inte vara jobbig....vet ej vad jag ska göra. Ibland har jag funderat på om man skulle bo hos föräldrarna en helg så att han kunde få vara ensam, men då känns det mera som om man springer iväg och lämna honom....det vill jag inte! Älskar honom och vill så gärna att han mår bättre, men sen vet jag inte hur länge jag kan vara stark och ge 100%......usch.... :-(

Efter frukosten tänkte jag starta min bil så att rutorna tina och den blir varm och go innan man ska köra till jobbet. Gick ut i bara linne och byxor..(-10) tryckte på knappen på C-låset...klick sa det...jag ryckte i handtaget...inget hände...gick över till andra sidan....inget där heller. Fick inte upp bildörren. Försökte flera gången, men den ville inte. Hmmm....bagageluckan! Jag, smidig som jag är ;-) , klättrade in via bagageluckan och sen sa det KLICK bakom mig. Luckan hade stängt sig och inne i bilen satt jag. Då kom tanken: " Vad händer om jag inte få upp bildörren från insidan?" Hade ju knappast några kläder på mig och mobilen låg på köksbordet!!!!! Puh....dörren öppnade sig.... :-)

Köra till jobbet var inga problem, men sen kom de smygandes....en och en......halv åtta på morgonen....vinterkräksjukan...fixa personal....Mariola min ängel kom och hjälpte mig....kaos...många kunder....många bakelser....många reklamationer...många samtal...allting kom i massor!!! Men...vi är så inkörda i rutinerna och fungerar så bra ihop att vi fixade detta lätt.... :-) Wiiihiii... WE ARE THE BEST!!!!

Nu är det lördag kväll och snart är det filmdax. Ska titta på Gullivers Resor, äta popcorn och kela med kissekatten.....ville ju så gärna ta ett glas julmust, men ingen har julmust light kvar :-( Vet ni någon butik som säljer, så hör av er :-)

Tjingeling

50%

Vart tar dagarna vägen? Nu är det ju nästan en vecka sen jag bloggade sist... Hmm

Det har egentligen inte hänt så mycket sen förra veckan onsdag, förutom att jag nu bara jobba 50% resten av månaden och så har jag börjat träna igen.
Är nog en bra idée att jobba halvtid med tanke på hur ont min hand har gjort de senaste dagarna. Ärret är lite svullen, ibland lite lila och gör ont. Kommer nog ta en stund innan det blir bra igen.
Nu undrar ni alla säkert vart det är jag har börjat träna igen pga det finns ju inte många träningsformer som inte använder händerna. Det är Zumba som jag träna. Visserligen använder de oxå vikter, men då kör jag bara utan. Vill ju inte ta dö på handen. Tänkte börja med att köra den varannan dag (om jag orkar) Klas har gett mig en liten morot :-) om jag går ner till min önskade vikt, som är 58kg, så får jag min tatuering av honom :-) Wiii ska bli sååååå kul.
Så håll tummarna så att jag klara detta :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jobbigt

Måndag morgon började hur bra som helst. Pigg o glad på jobbet och mysigt att träffa sina arbetskamrater igen. Var på special hela dagen men fick även hoppa in i kassan lite då och då.... Halv två var det hemgång och lilla jag var jättetrött. Känns att man har varit hemma i nästan åtta veckor. Tisdagen började jag först halv sex på kvällen...kände mig laddad och klar men ändå som en nybörjare. Hihi bra att jag hade kära Lotta till hjälp. När hon hade gått hem förändrads allting..fick en tjurig kund som till o me hotade mig pga jag begärde legg av hans son som precis hade stått i spelhörnan och fyllt i en spelbong. Sonen hade inget legg så jag nekade spelet...Ojoj vilken diskussion. Kan bara säga så mycket att den mannen förstörde hela kvällen för mig. Stackas Slavica som fick stå ut med mig.

Idag är min lediga dag och jag har hunnit med en hel del. Varit och fixat mina två naglar som har gått sönder, varit hos Handelsbanken och fixat ny inlogg till internet, shoppat lite i stan, handlat mat och varit hos ortopeden. Tiden bara flög iväg men jag kände mig inte alls stressad. :-)
Nu ligger jag på soffan o myser....ny jobbedag imorgon :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone